Bistånd som gör skillnad

Häromdan kom ett mejl till mig med intressant information om Tanzania. Naturligtvis hajade jag till. I det landet har jag tillbringat åtskilliga år av mitt liv, både som barn och som vuxen arbetande. Sedan jag med familjen återvände till Sverige för snart sju år sedan har jag varit tillbaka en eller flera gånger varje år. I Tanzania har jag vänner och vid tanken på landet kan jag känna dofter, höra syrsornas gnisslande, se dammet på Meru bergets vulkaniska mark när det är torrt eller kanske det respektgivande lejongapet i Ngorongoro Kratern. Jag kan känna rökdoften från hyddans eld och känna ugalins varma klump i handen då den knådas för att i nästa stund med en smakfull köttsås avnjutas under trevlig gemenskap. Där ute på stäppen långt från städernas stress är det som om tiden inte finns, och det är nuet som gäller.

Nu måste jag väl förstås erkänna att det inte är riktigt hela sanningen om landet. För jag kan också dra mig till minnes stunder då den krassa verkligheten har handlat om liv eller död. Rätt kontakter och pengar så kan man få det mesta man behöver, men om man är fattig och har ”fel” vänner så kan den enklaste sjukdomen kosta livet. En trafikolycka vill man inte bli inblandat i, om man nu får välja. En gång fick jag och min fru ta hand om en ung svensk praktikant som råkat ut för en trafikolycka och som hamnade svårt skadad och medvetslös på ett statligt sjukhus. När vi sent på natten, då jag för övrigt tvivlade på att praktikanten alls skulle överleva, meddelade den kraftigt berusade läkaren att klockan sex nästa morgon skulle den skadade flickan flygas till Nairobi Hospital, blev han bara lättad. Skönt att bli av med dessa människor som inte gav sig i första taget…

Hur var det nu med rapporten? Jo den talar om ett land som utvecklats positivt på många sätt de senaste åren. En ekonomi som går framåt, en demokratisk press där media fått en möjlighet att verka mer eller mindre fritt och idag kan granska myndigheternas handling. Den talar om korruptionen som bekämpas och en hel del mer. Fantastiskt att höra att vårt arbete gör skillnad! Som skattebetalare har jag varit med och betalat för en stor mängd bistånd. Som församlingsmedlem i en Pingstkyrka har jag bidragit med mina slantar till missions- och biståndsarbete och som professionell har jag på plats jobbat med utbildning som stärker mediernas roll, angriper korruptionen och som ger de svaga hopp. Och jag är ju inte själv förstås, massor av andra svenskar har varit med.
Grattis, SIDAS granskare säger att ert arbete har gjort en skillnad!

Och vad är nu ugali undrar du, jo det är en majsdeg som är den vanligaste födan i Tanzania och många andra afrikanska länder.

Läs mer om rapporten på http://www.sida.se/sida/jsp/sida.jsp?d=519&a=33917